Hormonfria eller hormonbaserade preventivmedel?

När p-pillret kom så var det en revolution för många unga kvinnor. Det handlade inte bara  om att slippa bli gravid utan även om att ta makten över sin egen kropp och sitt eget sexliv. Man var inte längre tvungen att övertyga sin partner om vikten av kondom och därtill kunde man ha sex när man kände för det, inte bara när det var praktiskt.

Allt eftersom har p-pillret förändrats och idag är bland annat minipillret mycket populärt (jämfört med kombinerade p-piller). Det finns också preventivmedel som distribuerar hormonerna annorlunda. Bland annat p-plåster (genom huden), p-stav (sätts in under huden) eller hormonspiral (distribuerar hormonerna direkt in i livmodern). Utöver det kan man idag även ta en p-spruta som kan användas om man till exempel ska ut och resa.

Skillnaden mellan de olika hormonbaserade preventivmedlena är altlså vilken typ av distribution av hormonerna som sker. Det är dock också skillnad på vilka hormoner som man tar med de olika metoderna. För minipiller och hormonspiral så distribueras bara gulkroppshormoner (levonorgestrel), vilket inte ger lika stor påverkan på kroppen. Påverkan är dock tillräcklig för att preventivmetoden ska räknas som säker.

Men hur påverkar hormonerna oss och vår miljö? Bland barnmorskor och MVC är det framförallt p-piller som distribueras, helt enkelt för att det är så lätt och för att det är ett säkert skydd mot graviditet. Många kvinnor klarar dock inte av dessa hormondoser och kan få biverkningar som man kanske inte alltid relaterar till sina p-piller. En sån typ av biverkning kan vara depression till exempel.

Det finns också en miljöaspekt som man bör ta hänsyn till när man väljer preventivmetod. Effekten på miljön är inte fullt studerad och det är ännu osäkert vilken påverkan hormonerna som kissas ut och deponeras (läs: slängs i toaletten) påverkar vår miljö. Hur påverkas män och deras spermier av att vi får doser av kvinnliga hormoner i vårt dricksvatten?