Rygg- och nackbesvär

Kroppen har en fantastisk förmåga till att läka sig själv och att anpassa sig till de krav som ställs på den oberoende av vilka dessa må vara.  ”Ibland kan det dock bli för mycket och kroppen säger ifrån, och det kan göra riktigt ont!”, säger en naprapat jag har talat med.

Hur vi mår i rygg och nacke är oftast ett direkt resultat av den livsstil vi väljer att leva. Man märkte en tydlig trend i takt med att datorerna tog plats i arbetslivet, att vi blev mer passiva i vårt dagliga liv, och ökningen i befolkningen av smärta i rygg och nacke i högre grad när bärbara datorer, Iphones och läsplattor kom ut på marknaden.

Yrken där statiskt arbete utgör en stor del av arbetsmomentet, t.ex kontorsarbetare, kassörskor, brevbärare mfl finns idag i den övre riskzonen för att drabbas av ryggsmärta. Idag fyller patienter med smärta i rygg och nacke en stor del av en naprapats arbetsdag.

Smärta – nu och då

Att ha ont i rygg och nacke är inget ovanligt fenomen för en patient som besöker en naprapat. Felbelastningar och svaghet i rygg och muskler har alltid funnits, och är väl beskrivet i alla tider och från alla kulturer. Det är alltså inte främst ett välfärdsproblem som många vill förespråka och lätt vill få oss att tro: ”jag tränade den här metoden och blev smärtfri direkt”.

Nästan dagligen matas vi med artiklar från kända dagstidningar där det står hur vi ska göra för att bli av med vår ryggsmärta för gott, vilka orsakerna är och hur stora kostnader all denna smärta innebär för oss själva och för landstingen, och hur mycket pengar landstingen skulle tjäna genom att göra på ett visst sätt.

Genom att jämföra orsaksmekanismer till sjukskrivningar framgår det ganska tydligt att rygg- och nackbesvär tillsammans utgör det största enskilda skälet till frånvaro från arbetet. Men det har inte alltid varit lätt att diagnosticera varför man fått ont i ryggen, och än idag kan det vara mycket svårt att hitta orsaksmekanismen, trots alla fina och dyra undersökningsverktyg vi har skaffat oss. All smärta har inte en patologisk orsak.

Undersökningsmetoder av rygg och nacke  – då och nu

Vetenskapen har än idag inte lyckats klarlägga exakt vad all ryggsmärta beror på. I takt med att undersökningsmetoderna utvecklats har dessa hittat nya orsaker till varför vi har ont. I början på 1900-talet utvecklades naprapatin ur kiropraktiken och en ny grupp av terapeuter som specialiserade sig på att undersöka och behandla smärta i kroppens rörelseapparat och började hjälpa människor i deras vardag.

En naprapat undersöker mjukdelar likväl som skelett, och utgör ett mycket bra komplement, och framförallt en ekonomisk fördelaktig ”undersökningsmetod” jämfört med vad den traditionella vården kan erbjuda.

Röntgen som undersökningsmetod för ryggsmärta

I takt med att röntgen blev allt vanligare lyckades sjukvården hitta förslitningsskador på ledytor, artros, och sänkta höjder på diskar i ryggraden. Röntgen kan ta mycket bra bilder på ”hårda” kroppsdelar, men kan inte ta bilder på ”mjuka” kroppsdelar, förutom hos djur där röntgen kan se om bukhinnan fortfarande är intakt.

MRT som undersökningsmetod för ryggsmärta

När MRT, Magnetisk Resonanstomografi, kom så har vetenskapen hittat nya orsaker till ryggsmärta i buktande diskar, tryck på nervrötter och fel på andra smärtkänsliga strukturer som man inte kunde se med vanlig röntgen. Idag har en MR-kamera en noggrannhet på 1mm. Mindre partiklar än så kan den  inte se. Dessutom så ser MR-kameran ibland mer än vad som behövs, och man får falska positiva signaler, dvs strukturer som påverkar andra strukturer men som i själva verket inte ger någon smärta.

Idag görs de flesta MR-undersökningar liggandes utan belastning på strukturerna. Därför missas en del patienter då det krävs belastning (gör det ont bara när man står eller sitter så bör rimligtvis vissa tester göras på motsvarande sätt). Ett fåtal MR-utrustningar för stående undersökning finns i Sverige, men det normala är att man ligger ner.  Stockholm är även den stad i världen där det finns flest MR-kameror per capita. Väntetider på månader är i Stockholm ett minne blott, och det går normalt sett att få en undersökning inom två veckor.

Dessvärre så präglas sjukvården idag av att smärta i många fall måste kunna ses på röntgen eller via MR-kamera, i annat fall är man frisk.

Ryggsmärta som ”folksjukdom”

Större delen av befolkningen kommer att få ont i rygg eller nacke under sin livstid, och mycket få klarar sig undan detta helt. Detta gör att man kan klassa smärta i rörelseapparaten som en folksjukdom.

Ryggsmärta och depression

Oftast så försvinner det onda av sig själv inom några veckor, men man räknar med att i ca 25% av fallen så är smärtan kvarstående även efter ett år.  För de som inte blir av med smärtan efter några veckor så kommer smärtan att få större konsekvenser då ryggens förutsättningar för att bli bra minskar ju längre tiden går. Detta är en psykologisk effekt och visar sig i vår inbyggda förmåga att känna oro för hur framtiden kommer att te sig, men också i att smärtan kan vara något allvarligare än vad vi tror.  Detta i sin tur kan göra att vår vardag förändras, och arbete samt familjeliv blir påfrestat.

Långvarig kronisk smärta är en känd orsaksmekanism till bl.a depression. Deprimerade får oftare ont i kroppen än vad icke-deprimerade får. Detta beror bl.a på att deprimerade har en lägre nivå av signalsubstansen Serotonin fritt flödande i kroppen. Serotonin är en indikator som visar på om man är i en ”gynnsam” eller ”ogynnsam” miljö.  Deprimerade som får äta serotoninhöjande läkemedel blir som regel mindre smärtkänsliga.

Stress som orsak till smärta

Kroppen reagerar på stress på samma sätt oavsett om vi möter  en sabeltandad tiger på Savannen såsom vi gjorde för ett antal tusen generationer sedan, eller en deadline på kontoret som leder till att vi spänner oss, stresshormoner utsöndras och vi spänner käkar, nackmuskler och ryggen med påföljden att vi får ont om vi spänner oss för länge.

Naprapater och undersökning av rygg och nacksmärta

Naprapater är specialiserade på undersökning och behandling av besvär från rörelseapparaten, dvs muskler, leder och benstrukturer. Ordet naprapati kommer av tjeckiskans Naprapavit och betyder korrigera, samt grekiska Pathos vilket betyder lidande, sammansatt blir det ” att korrigera lidande”. När en naprapat undersöker en patient tar denne hänsyn till patientens fysiologiska funktioner, kända risker och sjukdomar, om patienten har några psykiska besvär som kan vara relevanta för det patienten söker för, samt eventuella samband med patientens nuvarande och tidigare livsstil. Inom naprapatin arbetar man med tre grundteser, vilka alla är nära sammankopplade precis som människan är i stort. Dessa är:

1. Människans miljö – ex. vis lever vi i en stressig miljö med många intryck påverkar detta oss på flera olika sätt.
2. Vi påverkas alla av nuvarande och tidigare händelser i livet.
3. Kroppens funktionella förmåga – kroppen anpassar sig hela tiden efter det motstånd vi ålägger den. Allt från minsta lilla funktionella enhet till största muskelgruppen.

Bli smärtfri i rygg och nacke idag hos din naprapat i Stockholm!