Tandgnissling – en dold sjukdom

Tandgnissling, eller bruxism som är det medicinska ordet, börjar bli allt vanligare i Sverige. I dag lider var tredje svensk av tandgnissling, och sjukdomen letar sig allt längre ner i åldrarna. Tandgnissling beskrivs ofta som resultatet av ett hektiskt och stressigt liv. Den kan liknas vid en slags dold sjukdom som man inte märker av, då man främst gnisslar tänder i sömnen.

När man lider av tandgnissling, slits tänderna ner och även tandköttet kan skadas. Musklerna i framför allt käkarna, men även andra delar av ansiktet, blir spända, vilket kan leda till huvudvärk. Efter en tids tandgnisslande blir tänderna hårt nedslitna och i vissa fall relativt flisiga. Även käkmusklerna drabbas hårt av tandgnisslingen, något som kan höras på det knäppande ljud som uppstår när man gapar.

Oftast gnisslar man med sina tänder under natten, när man sover och är omedveten om att man gnisslar tänder. Undersökningar visar att sömnstörningar i kombination med stress kan leda till tandgnissling under nätterna. Detta kan vara en av anledningarna till varför tandgnisslandet har ökat i takt med att samhället och vardagen har blivit mer och mer stressfylld.  För skydda sina tänder mot slitskador kan man använda en bettskena om nätterna.

I de allra flesta fall är tandgnissling inte något som är särskilt farligt. Självklart slits tänderna ned fortare än normalt, men det är också där det brukar sluta. Däremot finns det olika typer av tandgnissling. Om man lider av svår tandgnissling kan man drabbas av många olika symptom och besvär. Man kan bland annat få huvudvärk, men tandgnisslingen kan även sätta sina spår i tandköttet. Detta kan leda till värk i både tänder och tandkött.

Tandgnissling är en särskilt svår sjukdom på grund av att många inte upptäcker den. Det kan ta flera år innan man inser att man lider av tandgnissling, och då kan tänderna redan vara väldigt slitna och skadade.