Vad är BMI?

Body Mass Index, med den populära förkortningen BMI, är ett mått på en persons vikt i relation till kroppslängden. BMI används som riktmärke för att göra en grov bedömning av om en person ska anses vara underviktig, normalviktig, överviktig eller lida av fetma. BMI räknas enkelt ut genom att man tar en persons vikt i kilo och dividerar den med den kvadrerade kroppslängden i meter. En person som är 185 centimeter lång och väger 80 kilo har alltså ett BMI på cirka 23,40. En person som är 160 centimeter lång och väger 100 kilo har ett BMI på cirka 39.

Världshälsoorganisationen WHO har tagit fram gränsvärden för olika så kallade viktklasser. Det finns fyra huvudsakliga viktklasser. En person som har ett BMI under 18,5 anses vara underviktig. En normalviktig person har ett BMI mellan 18,5 och 25. En person med ett BMI på mellan 25 och 30 anses vara överviktig. Ligger man över 30 i BMI lider man av fetma. Denna viktklass har tre nivåer. Har man till exempel ett BMI på över 40 placeras man i viktklassen ”Fetma grad 3” eller så kallad sjuklig övervikt. Normalt används BMI för att avgöra om en person lider av övervikt eller inte, men BMI-skalan kan alltså lika gärna användas för att se om en person ska anses vara underviktig.

BMI är ett mått som är mycket enkelt att ta fram. Det krävs inga kalipermätningar eller mätningar på hur mycket vatten man har i kroppen. Samtidigt är BMI-måttet något trubbigt. Personer med mycket muskelmassa har ofta ett BMI som ligger inom spannet 25–30, det vill säga viktklassen ”övervikt”. BMI tar inte heller hänsyn till skillnader mellan könen när det handlar om exempelvis fettprocent och andel muskelmassa.

Gör ett bmi test på mittbmi.com

Body Mass Index är alltså ingen exakt vetenskap. I en kontroll av en persons allmänna hälsotillstånd är dock BMI i de allra flesta fall ett ganska bra mått.